Helvete!
Det jag vill säga nu innan jag kastar tangentbordet åt helvete är att jag är ledsen om ni undrar varför jag inte hör av mig. Det finns ingen orsak. Det är bara så att jag har så mycket med att försöka trivas här att det tar upp mycket av min hjärnverksamhet så varje dag har jag någon jag ska ringa till och ibland tänker jag att jag bara ska göra något innan jag hör av mig, eller att jag måste höra av mig senare. Självklart kommer jag på det på kvällen när det är alldeles för sent för att ringa eller smsa.
Hör av er ni sitället som vill ha något med mig att göra så ska jag försöka skärpa mig och göra mitt bästa.
Sköt om er alla!
Kram/ Em
I kalix på kort visit
och jag känner mig lite nedstämd sådär.. Jag kom i måndags och åker jag tillbaka till söderhamn imorgon.
Den här visiten har mest varit tillägnad min älskade familj faktiskt. Har försökt spendera så mycket tid med dom, och dom med mig och vovven. Han är en riktig charmör, han tar alla han möter med storm;)
Tillbaka till ämnet. Så ni som känner att ni inte fått tid till att träffa mig alls eller nog mycket ber jag om ursäkt till.
Men jag kände att jag ville spendera tiden med dom för jag saknar dom så. Jag saknar mammas gnäll och hennes kramar, jag saknar pappas svordomar och skämt och det ständiga pratet om bandy, jag saknar min brors fingrande på tangentbordet och hans gnäll vid matbordet.
Men jag känner verkligen deras kärlek när jag är hemma och det värmer så otroligt mycket i hjärtat.
Bara av att skriva dessa ord gör mig otroligt rörd eftersom allt i mitt liv har förändrats på så kort tid. Från att bo hemma och inte ens orkat ställa in tallriken i diskmaskinen till att i princip bli ensamstående mamma 80 mil ifrån min egen mamma.
Nåja, nog pratat om det. Orkar faktiskt inte det.
Hinner inte uppdatera mitt liv just nu men det kommer när jag är tillbaka till söderhamn.
Bara så ni vet. Det finns ett tomt sovrum på Muskötgränd 13B om någon vill komma och sova över:)
PETRA, DU HAR LOVAT! Dessutom har du jobb och pengar så våga hitta på en dålig ursäkt.
IA har också jobb och pengar så hon han inte heller skippa det, men det tror jag inte heller.
Verywell, nu ska jag springa till min prins och gå ut och kissa med honom.
Jag gör en djupare summering av mitt liv inom kort.
Kram! / Em
Dagens II
"Alla barnen såg snöslungan utom Knut, han sprutade ut.."
/gissa vem..
Dagens..
"Life is what happends to you while you´re busy making other plans.."
/c
Tuffa tider
Lider just nu av pippi långstrump-syndromet, "jag vill inte bli stor"
Emil styrde kosan mot sthlm och studentliv i söndags, (..ringde igår och sa att han sprungit vilse och försökte hitta till tuben! Gulligt va? jagmenar, skyltarna praktiskt taget kryllar ju i centrum, men det kanske tar ett tag innan kalixbor vänjer sig vid trafikljus, röda o gröna gubbar på gatorna? hihi..)
Nästa vecka flyttar Jonna och förvandlas till 08 hon med!
Som om detta inte vore nog så tänker min allra bästaste emma lämna rövhålet och FLYTTA TILL SÖDERHAMN! Ve och fasa! Emma kan ju inte flytta!? jag menar, vi sitter praktiskt taget ihop, vi är som handen och handsken, bill och bull och romeo och julia (eller kanske inte som romeo och julia, men iaf!) Eftersom vi den största delen av våra liv frivilligt betett oss som siamesiska tvillingar kommer det göra ganska ont när hon opereras bort från mig och flyr från kalix. Har försökt spela tuff nu ett tag och låssas som att det regnar men nu orkar jag inte mer, har storgrinat hela eftermiddagen!
Har gått igenom så mycket tillsammans och hållt ihop i ur och skur, det behöver väl egentligen inte nämnas att hon är överjävligt viktig för mig, så man kan minst sagt säga att jag har svår separationsångest.. (ÄVEN om hon kommer hem och hälsar på)
Emma är en sån här härlig människa som charmar alla i sin väg. Hon kan se ett uruselt tv-program och hoppas att det ska bli bättre när det går i repris.. hon är helt enkelt underbar. Våran specialité är att avsluta varandras meningar och när någon myntar den välkända frasen "du får inte säga det här till någon" så vet man att man glatt kan dela med sig av nyheten till varandra för det är praktiskt taget som att berätta det åt sig själv!
Love u gurl...
/c
Ostraight?
Anton: Ida ska inte festa ikväll, fan, hon är most boring! Hon kan suga av oss alla!
Anton igen: Mig först!
Adam: Jag är tvåa!
Bryggis: Äh, det gör inget, jag kan vara sist, jag vill bara hångla!
Härmed har emil kläckt sitt mest ostraighta citat, ever! Och man bara måste älska grabbarna..
Emma o Anton på studenten
Adam och Bryggis
Jag och Bryggis på fest hos Ida
Bored as hell
1 röd ros - jag är extremt fantasilös och tråkig
1 röd ros sent på krogen - jag är patetisk och det ser du också ut att vara
(detta får aldrig förväxlas med något annat utan bör alltid ses som en ren förolämpning)
Förgätmigej - jag är en mes som behöver någon som tar hand om mig
Benjaminfikus - ta din jävla växt och flytta härifrån
Pelargonia - Du är ful men jag gillar dig ändå
Nejlikor - du förtjänar en bordsdekoration
3 röda rosor - jag gör som mamma säger
Blåsippor - jag är ett nervöst freak, okapabel att föra en diskussion
Vitsippor - mig blir du aldrig av med (stalkarnas nationalblomma)
Maskrosor - jag är en fetloser
Vita liljor - du vore snyggare som död
Tulpaner - jag hann bara in på ICA (eller coop)
Från rabatten utanför - jag är full och/eller desperat!
Visst är dom väl gulliga?
/ C
Kan sova med gott samvete
Eftersom jag inte har något att göra i Söderhamn förutom att uppfostra en hund och laga mat o städa åt karln i huset så har jag ju ingen bortförklaring om jag inte skulle träna. Det är ju inte så att jag har bättre för mig direkt.
Nåväl, träningen gjorde verkligen susen så ikväll slipper nog min karl höra mig snyfta i telefon över mina funderingar och problem. Ska ta o ringa ett samtal nu så jag sen får dejta lite med John Blund.
Tack för mig! God natt gott folk*
/Em
Messed up in my head.
Ekonomi, framtid, nutid, dåtid, saker som kanske kommer hända, värsta senario i vissa sammanhang, trygghet.
Jag lämnar ju då Kalix för ett tag i mitten av Augusti. Det ska bli skoj och jag längtar, samtidigt som jag får ont i magen och oroar mig över en hel hop med saker.
Lämnar familjen, vännerna (de få som är kvar i kalix), ekonomin, tryggheten och en del planer för mitt liv.
Jag ska alltså lämna det för kärleken så att säga. "Bosätta" mig på ett främmande ställe, bandyställe tack och lov, det är dock som kalix i befolkningsmängd typ. Vet inte alls vad jag ska göra, hur jag ska ha råd till mat och stufs. Kommer jag ens få några vänner? Vad händer om jag inte får det? Var ska jag träna? Hur ska jag nu kunna ta körkortet? Hur ska jag få ihop pengar en till gång? Får jag något jobb? Ska jag plugga på komvux, distans eller där nere? Vad ska jag gå till för frisör? Ska han behöva föda mig i början eftersom jag för tredje gången inte har ett jobb? Hur dåligt samvete skulle jag då ha? Hur mycket skulle jag sakna min familj och framförallt mamma? Hur ska jag kunna ta avsked från dom på tågstation? Vad ska cilla göra utan mig? Tänk om hon inte kommer och hälsar på mig? Tänk, tänk, tänk, tänk.. - det är det som far runt i mitt huvud 24/7.
Mest nedstämd är jag över alla vänner. Alla flyttar runt i Sverige och lämnar Kalix, vilket jag förstår. Men jag har inte förberett mig själv på det. Är tre helger till den första flyttar, sen rullar det på.. Man har alltid träffat varandra på skolan eller i andra sammanhang. Vi har så roliga minnen tillsammans, och snart, blir det bara ett minne. Vi går vidare med våra liv, stadgar oss, skaffar familj och vips sitter man där och tänker på när man gick i skola när man var ung. "Undra vad den personen för just nu?" - Hemska tanke.!
Jag gråter varje dag på grund av det här. Mamma vågar inte släppa mig med blicken för hon bara måste trösta mig.
Jag vill verkligen hinna umgås med er alla, och visa vad ni betyder för mig. Men det finns ingen tid för det. Vart har tiden försvunnit? En del av gänget har planerat en roadtrip i helgen, och jag är så ledsen för att jag inte kan komma med. Jag vet inte vad jag ska ta mig till..
Jag älskar er verkligen, vi är ett riktigt bra gäng! Vi har roligt tillsammans och man värdesätter det verkligen när man tänker på det. För man har som bara tagit det för vana, inte tänkt på hur speciellt det är.
Jag känner mig fruktansvärt stressad på grund av allt som händer i mitt liv just nu. Och det är inte bra! Känner ingen lust att träna eller så.. Sitter bara och tänker och plågar mig själv.
/ Emma
Male vs Female
Detta kära vänner är skillnaden mellan manlig och kvinnlig vänskap:
Kvinnlig vänskap: En tjej kommer inte hem en natt. Morgonen efter berättar hon till sin karl att hon slocknat hos en av tjejpolarna. Killen ringer de 10 bästa tjejkompisarna: ingen har sett henne under natten.
Manlig vänskap: En kille kommer inte hem en natt. Morgonen efter säger han sig ha slaggat hos en av polarna. Hans tjej ringer de tio bästa vännerna: 8 stycken bekräftar att hennes kille spenderat natten hos dem, 2 hävdar att han fortfarande är där...
Det var allt...
/c
I'm leaving town.
Nu packas det för fullt, tvättas, fixas o trixas. Alla som känner mig vet att om jag ska åka någonstans så krävs det noga planering och alldeles för mkt packning - but hey, that's me;).
Jag måste nämligenha packat klart om en timme för jag jobbar kväll och imorgon är det A-tur, 07-16. Sen är det raka spåret till Boden med ett tåg som ska ta mig till Söderhamn. Istället för en veckas arbete o slit så blir det en vecka full med kärlek o roligheter. Vi styr kosingen mot sthlm direkt jag kommer fram, I can't wait.
Nåväl, min käre f.d lärare tycker inte om sådant här snack. Han tyckte att jag skulle flytta ut på en öde ö och ta en get med mig för då är man mer lycklig. - NAAT! Jag tror jag skippar det tipset Thomas. Det är nog du som får lyda mina råd i fortsättningen istället för tvärtom som det varit de senaste två åren.
Måste även tillägga att jag är besviken på min bloggvän som aldrig uppdaterar något utan är alldeles för upptagen med hjärnverksamhet o vad ska man kalla det? En andrachans?
Very well, ska ta ett snack med henne på vår lunch idag. Hon behövde nämligen prata av sig nu när jag är borta en vecka.
So long! Nu åker jag på en veckas semester:)
/Em
Crazy in love
I really love your kissin'
baby you're a one of a kind
And baby did I mention
all of the attention
you give me makes me feel so fine
My body's shaking
when I think of the things that you do
Det var allt för mig ikväll!
/Em
Kan någon ladda bössan?
Nu kommer jag till den delen av historien där /kill faktorn är oroväckande hög.
Jag jobbar helg, fredag, lördag o söndag. Och jag kan inte sjukanmäla mig för det finns inga vikarier som kan täcka upp oss om vi blir sjuka.
Det innebär att jag måste på jobbet idag. Jag kissar blod och jag vill bara gråta för att det gör så ont. Jag får springa på toaletten 10 ggr i timmen och jag är som en zombie. Har sovit 11 timmar i streck och började gråta av förtvivlan när jag tvingade mig själv upp.
Mitt liv känns fruktansvärt patetiskt, plus att ingen skulle vilja vara mig just nu.. Men på samma gång när den tanken upp så kommer en annan tanke upp: Att jag verkligen är en lycklig människa just nu. Plus att jag inte kan komma ihåg när jag var det sist. När jag var liten kanske? Då var jag livrädd att min lillebror skulle dö så varje gång mina föräldrar lämnade mig och jimmy ensam inomhus för att hämta posten eller ge hästarna mat så sprang jag ut på bron och skrek hysteriskt att han kommer att dö.
Min bror höll på att dö när jag var 4 år och efter den dagen så trodde jag att han skulle dö varje dag fram tills det att jag förstod att den chansen inte var speciellt stor. Men det tog något år och jag är väldigt förvånad över mina föräldrar att dom inte skickade mig till Afghanistan för att dom var så jävla less på mig. En ros till er!
Tillbaka till ämnet.
Min käre Cecilia har nog inte varit glad när hon pratat med mig på få se.... Alldeles för länge! Jo förresten, hon ringde till mig igår gapskrattande. Då ville jag tacka Gud om han gjort henne glad för en längre period, att något häpnadsväckande hänt i hennes liv när hon jobbade på Coop en eftermiddag. Ack så fel jag hade. Hon läste från Dassboken! "Alla barnen hade två ögon utom Agatha för hon har blivit hackad av en skata"
Inte nog med det så är det mig hon tar ut sina aggressioner på. Ojoj..
Iallafall så kan jag med glädje säga att jag hamnat i träsket. Jag har gått och blivit kär. Det är en lika stor chock för mig som att Usama Bin Laden skulle ha varit min far.
Jag lever som på rosa moln nuförtiden. Iallafall den tiden då inte Cecilia ringer till mig och är oerhört deprimerad över att jag faktiskt har träffat någon. Jag är ledsen gumman men jag råkades trilla dit.. Och det är helt fantastiskt.
Innan det här så kommer jag faktiskt inte ihåg hur det känns att var kär, trygg och känna sig som en prinsessa och faktiskt bli uppvaktad.
Jag och min käre vän ingick i en klubb som innebar att alla killar är svin och vi vill inte ha någon. Allra minst något sex som inte betyder ett skit! Vi emigrerar i sisådär 20 år och lever livet. - Och så hittar han mig på hotellet i Kalix. (Observera att han hittade mig) Det ställe som jag svurit åt mest den senaste tiden. Är det ett tecken?
Nåväl, nu orkar jag inte försöka skriva något smart eller något av värde för jag måste nämligen pissa blod och skrika av förtvivlan för att det för så fruktansvärt ont, plus att jag ska på jobbet om 3 timmar.
Hoppas ni får en bättre dag än moi.
/Em
Work-o-holic bitch
Nu har jag funnit bloggar gnistan och tog därmed oskulden före emma fick chansen (Hah, in ya face!) Å anda sidan beror det kanske på att jag är jävligt rastlös & uttråkad? Lever ett monotomt liv som i skrivande stund består av jobb jobb, sova, stirra in i tvn (Desperate housewifes - juicy edition) jobb och... sa jag sova? råkar nämligen vara en av mina favorit sysselsättningar på fritiden - när jag har någon dvs! Toppen på en alldeles lysande dag var när en unge pissade på golvet i ren protest mot att vi inte har någon kundtoalett på bygget, sen stod hon och vrålade mitt i sin egen urin och stampade i pölen så det skvätte över hela avdelningen. Ja, jag veet. små barn kan inte alls rå för sånt där.. men iaf. Hursomhelst försöker jag få dagarna att bli så uthärdliga som möjligt så
jag har utvecklat superkrafter. Ni tror att jag skojar, men det är sant. Jag kan när kunden står och gräver i sin plånbok efter en femtioöring, krona eller femma avgöra om jakten kommer att vara fruktsam.
Hur?!?, hör jag er andäktigt fråga.
- Genom att lyssna.
Jag känner igen det dova klickande som en femtioöring åstadkommer vare sig den slår mot ett annat mynt, ett stengolv eller en burk med sill.
Tyvärr är den här färdigheten bra vid endast ett tillfälle, och det är när man leker nedanstående lek med sig själv.
Överlista Kunden? (avd. Lek och tidsfördriv) Spelet går ut på att du ska försöka lista ut vad kunden kommer att ge dig som betalning. Om kunden handlat för tio och femtio och ger dig en tjugolapp är du en vinnare om du redan innan kundens tjugolapp ser dagens ljus knappat in tjugo kronor som betalningsmedel.
Om du har gissat fel och kunden lämnar fram en femtiolapp har du fortfarande en chans att få poäng. Du frågar efter en femtioöring och plockar genast ihop växeln på det som du tror kommer att hända; kommer du att få femtioöringen eller inte?
Efter den här redogörelsen råder det väl inga som helst tvivel om min överlägsna placering på nördskalan. Topp tre world wide. Ni förstår hur superkraften är hjälpsam i den här kund-duellen, men i övrigt är den fullständigt värdelös.
/c
